I veckan var jag ned till Lurö och gjorde årets första slåtter på kyrkoruinen och det restaurerade området därikring. Det var en hav av hundkäx som mötte mig första dagen och det verkade som om det var mer än förra året. Efter en hel del kämpande så kunde jag på söndag eftermiddag bli klar med det jag föresatt mig.

Under arbetet kunde jag notera en ny art för området, en svävdagsvärmare. Arten är rödlistad som ”Nära hotad” (NT) och är beroende av öppna landskap och väddväxter där den lägger sina ägg. Just väddväxter är det sparsamt i ängen, men däremot är ängsvädd väldigt vanlig utmed stränderna vid Vänern. Som växer igen med alsly.

Klosterängen slåttad och räfsad.