I veckan har jag genomfört 2.a slåttern av gräset vid Lurö klosterruin. Jag slog fornlämningen tidigare i år för ökad tillgänglighet och att den ska synas. Nu har gräset vuxit upp igen och det var dags att korta ned det. Jag slog hela området med lien och körde bort gräset på handdragen cykelkärra. Det tog mig mycket längre tid än jag budgeterat för men resultatet har blivit bra. En av anledningarna att tiden blev längre än beräknat var att gräset inte vuxit upp så mycket som jag trott. Kort gräs i stenig mark är ytterst besvärligt att slå med lie! Men ett positivt resultat som är värt att nämna är att en spontanstig uppstått rakt över det som jag kallar Lurö klosteräng. Den ytan var förra året helt igenväxt och ogenomtränglig. Nu har besökare börjat gå den vägen istället för den mer besvärliga vägen över ruinens alla stenar. Andra goda resultat är att det blommat upp rödklint i ängen samt på några få ställen jordklöver. Kul. Men ännu består ängen mest av hallon, brännässla och hundkäx. Men jag tror att årets slåtter har magrat ur marken en hel del. Blir spännande att se vad som händer nästa år. Jag tror det kommer ta många år innan det blir någon flora att tala om, så det är inte en dag för sent att börja med arbetet att återskapa ängen!

Lurö klosterruin före den 2.a slåttern för året.

Hackslått av Lurö klosteräng.

Färdigt resultat efter 2.a slåttern av Lurö klosteräng.

Klosterruinen slåttad och färdig.

Rödklint har kommit upp i klosterängen. Roligt. Här var tidigare bara hallon, sly och brännäsla.

Jordklövern har kommit på flera ställen runt ruinen (och på).